Blomsteräng i trädgården

 

Öka den biologiska mångfalden, - Förvandla en del av gräsmattan till blomsteräng

Föredraget på måndagens månadsmöte hölls av Birthe Wistbacka och behandlade frågor som; Vad är en äng? Varför behövs mera ängsliknande områden? Hur skapar man själv och upprätthåller ett sådant område?

 På en traditionell äng kan det finnas mer än 80 växtarter/m².  Ju mer växtarter det finns i området desto mera insekt arter och individer finns det, och desto stabilare och välfungerande är ekosystemet på ängen.

Pollination:
Över 80% av våra jordbruksgrödor och vilda växter är beroende av insekter för sin pollination. 

Exempel på viktiga pollinerare är bin, humlor, flugor, steklar, skalbaggar och fjärilar.

Det är viktigt att insekterna hittar föda, dvs nektar, under hela säsongen, –  från tidig vår till sen höst. 

Detta betyder mao, att det bör finnas olika arter
som blommar under olika perioder under
hela vegetationsperioden.   

Det absolut viktigaste du bör göra när du planerar att anlägga en blomsteräng är att du har kunskap om vilket kvalitet jordmånen i området har. Är området näringsfattigt eller är det mycket näringsrikt? Dessa förhållanden spelar in i valet av anläggningsmetodik. Har du en näringsfattig yta, är det lätt att få en blommande äng redan inom något år. 

Har du däremot ett område, med hög frodig vegetation som du vill förvandla till en äng, bör du räkna med att långsiktigt arbeta med området  i flera år.

Inhemska blomfröer är det bästa valet vid sådden.  Våra finländska insekter är präglade just precis på dem. 

Om du inte själv vill plocka fröer från naturen finns det att köpa färdiga fröblandningar.

Nedan en tabell på anläggningsmetoder för blomsterängen, beroende på jordmånens näringsinnehåll   (enligt Torgny Backman)

Skötsel metod 1:
Ängar med fattigt till måttligt näringsinnehåll = låg riklighet av högväxande gräs och örter. Låt befintlig växtlighet växa fritt
Slå när största delen blommat ut (augusti/september)
Låt ligga några dagar så att växterna fröar av sig.
För bort från ängen → Jorden blir magrare → Mer växter och nyttoinsekter.

Skötselmetod 2:
Ängar med måttligt till högt näringsinnehåll = medel till hög riklighet av högväxande gräs och örter.
Låt befintlig växtlighet växa fritt
Slå en gång i juni (senast före midsommar)
För genast bort från ängen
Slå en andra gång i augusti/september/(oktober)
Låt ligga några dagar så att växterna fröar av sig
För bort från ängen --> Magrare jord snabbare

Anläggningsmetoder 3-7: Platser med högt näringsinnehåll = hög riklighet av högväxande gräs och örter eller gräsmatta med tät grässvål.

Anläggningsmetod 3:
Plöj/harva/fräs i april/maj.
Så högväxande ettåriga snabbväxande blommor, t.ex. blandning av honungsfacelia,                   oljerättika, vitsenap och bovete.
Slå när de har blommat ut--- För bort genast.
Upprepa fler år eller så ängsväxter augusti/september.

Sköt sedan enligt metod 1 eller 2  → Magrar jorden och minskar potentiella"ogräs"

Anläggningsmetod 4:
Plöj/harva/fräs i april/maj.
Så näringskrävande grödor (t.ex potatis, kålsorter, rotfrukter)
Använd INGA gifter eller gödsel.
Skörda grödorna.
Upprepa fler år eller så in ängsblommor.

Sköt enligt metod 1 eller 2 → Magrar jorden snabbt.

Anläggningsmetod 5:
Gräv bort grässvålen och matjorden minst 10cm.
Så ängsblommor i augusti/september eller april/maj.

Sköts enligt metod 1 eller 2  → Rotogräset försvinner och även största näringsinnehållet.

Anläggningsmetod 6:
Lägg ut sand 0mm-8mm (eller annan näringsfattig moränjord) gärna mer än 10cm
Så ängsblommor i augusti/september  eller april/maj.

Sköts enligt metod 1 eller 2  → Näringsfattig jord/sand gynnar blommorna.

Anläggningsmetod 7:
Gräv bort grässvålen och matjorden.
Fyll eller blanda in natursand (5cm eller mer)

Så ängsblommori augusti/september eller april/maj.

Slå enligt metod 1 eller 2. → Bättre att få bort rotogräs än metod 6

Efter denna genomgång av anläggningsmetodik blev det diskussioner om bekämpning av de mycket invasiva arterna lupin och jättebalsamin. 

Dessa arter har under de senaste 10 – 15 åren ökat kopiöst i naturen.  Där de fått fotfäste har de med sin otroliga växtpotential på många ställen totalt slagit ut den ursprungliga artrikedomen. Det är viktigt att delta i bekämpning av dessa arter.   

Text och bild: Birthe Wistbacka